Denna borg uppfördes någon gång under det tidiga 1200-talet. Den omnämns första gången i början av 1300-talet och enligt sägner ska Aranäs ha varit boplats för de västgötska kungarna redan under forntiden. Idag har Aranäs namnet Årnäs. Aranäs ska ha varit granne med Forsholms slott och Forshems kyrka, dock finns det inga rester kvar av detta slott idag.

Under medeltiden var Aranäsborgen bland de kraftigaste och mäktigaste av svenska medeltidsborgar. Det berodde på att Sveriges marsk levde där. Borgområdet var komplext och bestod av flera stora byggnader. Dessutom fanns vallgravar, torn, ringmurar, vindbryggor och avloppssystem samt en stenlagd borggård. Huvudbyggnaden tros ha varit åtminstone två våningar och dess fasta hus var 19 meter långt och 13 meter brett. Att en byggnad hade två våningar var under denna tid mycket ovanligt och det förekom endast i kloster, domkyrkor och kungliga palats. Dessutom finns det bevis för att utsidan har varit utsmyckad med stenskulpteringar. Borgen skyddades av tre vallgravar.

Olaus Magnus nämner i sina texter att Aranäs var en mycket imponerande byggnad under sin storhetstid och den låg belägen mycket klokt med sumpmarker i söder som aldrig kunde frysa till på grund av naturliga fenomen, detta gjorde borgen väl skyddad.

Idag är borgen inte mer än en ruin med väggar som ännu är fyra meter höga och längst ner på vissa platser hela fyra meter breda. Det finns även bevis för att trappor har använts för att ta sig upp och ner i borgen. Det var mycket svårt för inkräktare att ta sig in, då den enda ingången till kärntornet inte fanns förrän på andra våningen, vilket försvårade det avsevärt för inkräktare. Ringmuren som dessutom stod kring hela borgen ska ha varit över fyra meter hög och byggd i block av sandsten, gråsten och tegel.

Med en stor ringmur, flera vindbryggor och tre stycken vallgravar måste Aranäs, när borgen ännu stod, ha varit mycket imponerande att närma sig på håll.