Borgen låg vid stranden vid Vänern när den ännu var i bruk och inte en ruin. Förr, innan tiden som ruin under medeltiden och Sveriges tidiga historia var Aranäs ett av de äldsta och förnämaste av kungaslott. Innan borgen stod här hade det funnits andra byggnader och hus där borgen byggdes ovanpå ruinerna. Fynd vittnar om att dessa hus troligtvis brann ner.

På 1100-talets slut byggdes kärnhuset som då bestod av en grund av granitsten direkt på klippan. Den hade dessutom kraftiga murar som höggs ut med stor skicklighet. Senare tillkom en ringmur på runt 30 meter. I sin helhet kom borgen till mellan 1150 och 1304, samma år som kung Birger med hjälp från marsken Torgils Knutsson mötte sina upproriska bröder Erik och Valdemar för att komma till en förlikning.

Flera saker har blivit funna vid utgrävningen, däribland en hjälm som tros ha tillhört en riddare. Dock är inte troligt att denna hjälm skulle ha tillhört borgherren Torgils Knutsson, som inte bara var marsk och riksråd, utan också riddare.

Namnet för borgruinen kan dessutom spåras långt bak i forntiden då Aranäs betyder örnnäste och än idag kallas örnnäste på isländska för aranäs.

Gården har dessutom dykt upp i böcker, bland annat Jan Guillous böcker om tempelriddaren Arn som härstammar från just denna gård och dessutom ska ha blivit döpt av sin mor efter denna borg.

Den första utgrävningen skedde mellan åren 1916 och 1925 av arkeologerna Bror Schnittger och Hanna Rydh. De kom också fram till att borgen var samtida med en 1100-tals kyrka som var närbelägen och att borgen ska ha föregåtts av en äldre försvarsanläggning.

Den andra utgrävningen skedde 1999 – 2001 och arkeologerna kom då fram till att borgen sannolikt byggts någon gång under 1200-talets mitt och de hittade inte heller belägg för att en tidigare borg skulle kunna ha stått där. Dock hittades okända stenbyggnader som tidigare inte blivit utgrävda. Utgrävningarna under denna period gjordes av Lunds universitets och deras Institution för arkeologi.